Christer Fuglesang – Blev astronaut tack vare en kompis

Christer Fuglesang är Sveriges ende astronaut. Han har alltid gillat rymden men det var faktiskt tack vare ett tips från en kompis som Christer blev astronaut. 

Hur kom det sig att du blev astronaut egentligen?

– Jag har alltid tyckt att rymden är häftig. Men även om jag var duktig på matte och fysik när jag gick i skolan hade jag nog ingen direkt önskan om att bli astronaut när jag var liten, berättar Christer Fuglesang.

Efter gymnasiet gick Christer Fuglesang på en högskola som heter Kungliga tekniska högskolan och som ligger i Stockholm. Där lärde han sig mycket om fysik. Han var även forskare på ett laboratorium som heter CERN och ligger i Schweiz. Det är världens största laboratorium i partikelfysik. Partikelfysik handlar om de allra minsta beståndsdelarna som all materia är uppbyggd av.

– En dag skickade min kompis en annons från Dagens nyheter [en nyhetstidning] där det stod att den europeiska rymdorganisationen ESA sökte efter tio astronauter.  Då visste jag att jag ville söka till astronaut!

Christer Fuglesang
Christer Fuglesang

Att bli astronaut är alltså som att söka till ett jobb. Om man får jobbet  måste man sedan gå en lång utbildning och träna mycket, innan man får åka upp till rymden första gången. Man kan ha olika bakgrund som astronaut men de flesta astronauter har någon form av naturvetenskaplig bakgrund.

Har du nytta av att vara duktig på naturvetenskap när du är på dina rymdresor?

– Ja, Jag har nytta av det hela tiden! Vi gör massor av experiment på rymdstationen ISS, så det är viktigt att kunna lite om allt faktiskt. Nästan alla astronauter på ISS har någon typ av naturvetenskaplig bakgrund. Vill du bli astronaut är naturvetenskap jätteviktigt att kunna!

Christer har varit uppe i rymden två gånger. Han har arbetat och gjort experiment på rymdstationen ISS. För att komma till rymdstationen åker astronauterna rymdfärja. Att åka rymdfärja är bullrigt och skakigt, lite som att åka karusell på Liseberg. Fast mycket läskigare! På tal om rymdfärja, hur många knappar finns det egentligen i en rymdraket?

–Oj, svårt att säga på rak arm, men det är säkert hundratals med knappar, berättar Christer.

Är du aldrig rädd när du är ute i rymden?

– Nej, det är jag inte. Innan man åker ut i rymden tränar man mycket på de rymdpromenader man ska göra. Dessutom finns det alltid ett backup-system om något skulle hända. Förutom säkerhetslinan har man små jetmotorer på rymddräkten. Dessa kan man avfyra och åka tillbaka mot rymdfärjan om något skulle hända med linan.
fuglesang-3

Är det inte en konstig känsla att komma tillbaka till jorden igen, efter att du svävat i tyngdlöshet.

– Ja, det tar ett tag innan kroppen vänjer sig vid tyngdkraften igen. En del astronauter är på ISS i sex månader eller mer och de kan till exempel få svårt att stå när de kommer tillbaka. Jag var ungefär två veckor på rymdstationen varje gång. Min kropp var som vanligt igen efter en vecka, berättar Christer.

Till sist, hur känns det att vara ute i rymden?

–Det är en fantastisk känsla att sväva runt i tyngdlösheten. Det är nästan omöjligt att beskriva!

 

 

(Källor: Den här artikeln är en intervju med Christer Fuglesang)